Fortsätt till huvudinnehåll

Tid.... abstrakt, komplex och ständigt tickande

Snart hemgång...
Det som började med ett besök på två veckor, är nu cirka 7 månader senare äntligen på väg att få ett slut.. Åtminstone för ett kort tag, jag vet inte hur det ser ut framöver, men det har vart väl värt mödan så här långt.
Jag har inget emot Borås, men känner att bo lite så där temporärt inte är helt lysande efter 7 månader.. Att staden (läs hålan) är relativt död gör ju inte saken bättre.. All fritid, ja eller den lilla fritid som finns går åt till att träna och vila. Detta låter lysande och det är det på många sätt, men nu börjar rastlösheten infinna sig på allvar. VILL HEM! inte mer än så, sova i sin egen säng, göra sånt som inte kretsar kring jobb hela tiden, umgås med andra än man jobbar med osv.
 Ett par veckor kvar bara..
Det mest positiva med denna lilla utflykt är att jag inte mått så här bra fysiskt på väldigt väldigt länge, är starkare och mycket bättre kondition och vikten är sakta på väg ner.

Tre år som sjukskriven, och sedan utförsäkrad är inget som ger någon boost för självkänslan. Så känslan av att vara behövd känns nästan som lyx, att få dra sitt stå till den stack vi alla är en del av.

Så hem till lilla Timrå någon månad och jobba från mitt eget kontor hemma, göra nån festival i sommar och umgås med de jag tycker om kommer göra susen innan nästa säsong börjar!

Som vanligt när jag öppnar den vita sidan som skall fyllas med text har jag ingen aning om vad jag ska skriva, så även denna gång.
Tydligen var det detta jag var så tvunget att dela med mig av, så att det är ett tämligen menlöst inlägg bjuder jag på.




Over and out/ Micke


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

10 Steps to greatness

Hemmafinalen..

Nu är det officiellt över... Före och efter -59kg Ett vemod blandat med lättnad fyller min kropp, när "lamporna" släcks och jag sakta glöms bort kommer ändå min resa att fortsätta. det finns massor av saker att jobba med, där tankemönster och nytt sätt att leva ligger i fokus, jag väger mig inte utan jag använder helst måttbandet, jag har vägt mig en gång sedan finalen spelades in men måttbandet är snällt mot mig. När finalerna skulle spelas in jag jag måttfullt laddad för detta och ville mest att det skulle vara över. Jag kände inte att jag hade nåt att fira, När jag såg Viktor Ibbe Johanna och de andra som ser "färdiga ut". Själv kände jag att : Varför ska jag fira något än? skulle jag komma in på slottet idag så skulle jag ändå vara 10-15 kg tyngre än vad Viktor hade för startvikt. Dagen blev ändå mycket bättre än jag kunnat föreställa mig, att få träffa deltagarna, gamla deltagare produktion och tränare var en fröjd, som att ta studenten igen,...

Skofejden....

Jag är en man som heter Micke, jag är 36 år och kör SAAB... Idag kände jag mig som Ove.... Att det ska vara å jävla förbannat svårt att läsa en skylt tänker jag, "Ta av dig skorna innan du går in i omklädningsrummet". Det är ingen liten skylt, den är inte ensam så att man ska kunna missa den är föga troligt ifall man inte använder en blindkäpp. Av 6 personer är vi 2 st som har läst skylten och följer dess anvisning. Dom andra 4 har av olika anledningar missat den OERHÖRT tydliga skylten "Ta av dig skorna innan du går in i omklädningsrummet". Den ena är ursäktad då jag uppskattar hennes ålder till 2-3 år.. De andra tre såg åtminstone så pass intelligenta ut att dom måste ha kunnat förstå och följa anvisningen på väggen. Bredvid mitt skåp står en reslig man fullt påklädd och med skorna på, kan står i en pöl som är mörkbrun eftersom hans skor var leriga när han satte dom på sig och att det var blött på golvet. Jag säger men vad som skulle kunna uppfattas som sar...