Ligger i min säng och kollar upp i taket, tagen av en fantastisk fotbollsmatch och smågrusig i ögonen av tempot dagen hittills har bjudit på. Tystnaden är total om man bortser från att min mage kurrar ljudligt. Jag njuter av tystnaden, för i dag har min telefon bjudit mig på inte mindre än 25 inkommande samtal.. Ett par möten, skjutsande och träning senare ligger jag och kollar i taket. Jag brukar känna mig ensam, men eftersom att ensamheten är världens största gemenskap så har jag inte ens den i fred vilket gör att jag inte längre är ensam. Detta upplever jag som fasligt besvärande. Jag har en känsla av att vara till freds när telefonen för 26:e gången säger "jag var nykter i morse, men nu börjar det ordna upp sig" och spelar upp ledmotivet till sällskapsresan. Jag blir nästan arg av signalen, jag kollar in i telefonen och appen truecaller talar om att "detta är ett oönskat samtal" vilket gör mig lättad. Jag stänger av telefonen och lägger mig den horisonte