Mannen som talar med.........Alla?

 Dagens ord kommer jag att fråga chat GPT om olika ämnen som jag själv behöver inspiration angående. Dagens ord är om motivation: Motivation är drivkraften som ligger bakom våra handlingar och beslut. Det är den gnista som ger oss energi och håller oss på vägen mot våra mål, oavsett hur utmanande vägen kan vara. Dagens ord kommer att utforska begreppet motivation, dess olika former och strategier för att upprätthålla och öka den. Motivationens Essens: Motivation är en komplex process som involverar både inre och yttre faktorer. Inre motivation kommer från personliga övertygelser, värderingar och passioner, medan yttre motivation kan vara i form av belöningar, erkännande eller påtryckningar. Båda dessa element samverkar för att driva oss att agera och sträva efter framgång. Former av Motivation: Inre Motivation: Inre motivation kommer från individens egna önskningar, intressen och värderingar. Det handlar om att känna en djup anslutning till målet och att ha en personlig passion för de

Nu är det officiellt över... Före och efter -59kg Ett vemod blandat med lättnad fyller min kropp, när "lamporna" släcks och jag sakta glöms bort kommer ändå min resa att fortsätta. det finns massor av saker att jobba med, där tankemönster och nytt sätt att leva ligger i fokus, jag väger mig inte utan jag använder helst måttbandet, jag har vägt mig en gång sedan finalen spelades in men måttbandet är snällt mot mig. När finalerna skulle spelas in jag jag måttfullt laddad för detta och ville mest att det skulle vara över. Jag kände inte att jag hade nåt att fira, När jag såg Viktor Ibbe Johanna och de andra som ser "färdiga ut". Själv kände jag att : Varför ska jag fira något än? skulle jag komma in på slottet idag så skulle jag ändå vara 10-15 kg tyngre än vad Viktor hade för startvikt. Dagen blev ändå mycket bättre än jag kunnat föreställa mig, att få träffa deltagarna, gamla deltagare produktion och tränare var en fröjd, som att ta studenten igen,

Denna morgon klev jag upp med en härlig känsla och förväntan i kroppen. Jag var inte alls sugen på att styckmörda väckarklockan, för idag var dagen jag skulle åka hem! Ja förväntan var så stor att föregående natt mest innehöll konstiga drömmar och en längtan  att klockan skulle ringa.... Hela förmiddan gick med pyssel inför hemfärden och ställa för ledigheten..  för säg vad man vill om Borås, ja och det gör man ju. Jag har njutit nu i nästan åtta månader men nu känner jag att jag måste få ett litet break innan det finns nåt mer att skriva om denna fashionabla del av Borås som kallas Boda/Hässleholmen. På lunchen ringer det och Christer svarar, hans vanligtvis flummigt glada uppsyn andras plötsligt, och nu ser ut som ett barn som precis blivit av med sin godispåse. "Du får prata med Micke".... Jag suckar och vet redan vad som ska sägas. Naturligtvis kunde vi inte åka hem idag, ibland förbannar jag mig själv för att vara lojal. Nu blev det inte så illa som jag först be

Jag är en man som heter Micke, jag är 36 år och kör SAAB... Idag kände jag mig som Ove.... Att det ska vara å jävla förbannat svårt att läsa en skylt tänker jag, "Ta av dig skorna innan du går in i omklädningsrummet". Det är ingen liten skylt, den är inte ensam så att man ska kunna missa den är föga troligt ifall man inte använder en blindkäpp. Av 6 personer är vi 2 st som har läst skylten och följer dess anvisning. Dom andra 4 har av olika anledningar missat den OERHÖRT tydliga skylten "Ta av dig skorna innan du går in i omklädningsrummet". Den ena är ursäktad då jag uppskattar hennes ålder till 2-3 år.. De andra tre såg åtminstone så pass intelligenta ut att dom måste ha kunnat förstå och följa anvisningen på väggen. Bredvid mitt skåp står en reslig man fullt påklädd och med skorna på, kan står i en pöl som är mörkbrun eftersom hans skor var leriga när han satte dom på sig och att det var blött på golvet. Jag säger men vad som skulle kunna uppfattas som sar

Hittade ett märkligt utkast som jag skrev för ett par år sedan. jag publicerar det nu för att jag blev påmind av händelsen nu i veckan... Min moder ger mig då och då pikar om att hon sannerligen vill ha fler barnbarn. Mitt svar har alltid varit att jag inte har hittat en lämplig hona än... Detta låter kanske knepigt, men jag har inte lagt några större funderingar varför "the perfect match" inte dykt upp. Eller ja, till alldeles nyligen då.. Jag hade precis levererat några bekanta till en av stans fashonabla krogar (irony alert!!!) och skulle bege mig hem till helvetets lugna vrå, då jag får syn på nån som jag finner vara av bekant natur. Jag kör åt sidan, och ser att denne är en gammal kompis. Denne kompis, vi kan kalla honom Fredrik har jag inte pratat med på nära 10 år och jag ser att han är så pass berusad att han skulle fånga ordningsmaktens uppmärksamhet. Jag erbjuder honom skjuts hem. Väl i bilen börjar vi konversera om gamla minnen osv. den vanliga bor du med nå

Han heter Harley, han har en bestämd vilja och ett stort hjärta. Hans största passion är superhjältar bajskorvar och toon (hans ord för tecknat), han är är 4 år. Jag, som är några år äldre har, förstorat hjärta inte lika passionerat intresserad av bajskorvar men definitivt en fan av tecknat, vaknar denna morgon trött.... så jävla trött, tröttheten är fysisk men definitivt mentalt. På kvällen den första April styr kosan mot trivsammare breddgrader, jag ska få lite ledigt, inte en dag för tidigt. I morse vaknade jag klockan 7 av någon märklig anledning, tvingade mig att somna om och vaknade igen klockan 9, då blev jag less och klev upp. Gjorde frukost och spelade Starcraft. Jag har vart lite dålig i magen de senaste dagarna så jag har inte vart på topp över huvud taget. En svag vind av lesshet smög sig in i benmärgen, och när jag insåg att det var jobb idag mildrades inte känslan ett dugg utan snarare tvärtom.. Kommer efter många om och men ner på jobbet och gör det jag ska, ett