Fortsätt till huvudinnehåll

Minnet....

....vårt minne, är en förunderlig sak - nyckfullt, opålitligt, skämtsamt, illfundigt, pinsamt försvagande, tröstande men framför allt - oumbärligt. Vi lever genom minnet, vi lever i minnet, ingenting sätter vi - och det med rätta - så högt som ett gott minne. Hon är vår dagliga oumbärliga tjänarinna och hon blir vår härskarinna. Sviker minnet, träder strax slumpen i kraft. Man lever nyckfullt, man har saker och ting på känn. Nå ja, ibland går det ju bra även på det sättet.

Så börjar Clownen Jac Hjalmar Bergmans sista bok, rekomenderas varmt..

Jag hade intentioner att sova ut i morse, ta en dag för mig själv och bara vara:) En underbar plan som var realitet fram till 06:50 i morse när en idiot frågade mig om jag hade glömt bort att taxin skulle komma. "vilken jävla taxi" svarade jag aningen nyvaken och snurrig, rösten på andra sidan luren svarar då med lite darr på rösten "Är inte detta viola?" Då brann det för mig, "Tycker du att jag låter som en kärringjävel" skrek jag i telefonen, rösten på andra sidan säger nånting men jag hör det inte utan lägger bara på. Jag hittar till slut rätt position och huvudet känns tyngre mot kudden och jag känner att jag slummrar till då ringer det igen! Ialla fall så fortsatte det så, 5 samtal och 6 sms om skitsaker innan jag bestämde mig för att stiga upp. Jag var nu ganska irriterad, men det gick snabbt över när jag fick ett sms som fångade mitt intresse. samtalet jag hade haft kvällen innan fortsatte på morgonen, och innan det var klart kändes det ganska okej att heta Micke willysson 18:e februari 2010..:)

Jag har fyllt min dag med ganska bra tankar, och jag känner mig på ett okej humör.
Jag damsög hemma och har plockat lite, haft långa sessioner på msn och sms och det har känts bra.

iallafall så har min gode vän låt oss kalla honom Clärra ring 1595 gånger idag om att jag skulle behöva byta däck på en SAAB 9000 ståendes på en parkering i Nacksta, jag fick äntligen tag i en bil klockan 21:30, så jag hämtade min bror i fagervik och vi begav oss för att byta däck på den flitigt omnämda bilen. Brorsan säger då följande: Va fan snuten kommer att vara här inom 20 minuter! jag bara garvade, fram till att jag ser en snutbil komma exakt 22 minuter ! vafan brorsan missade med 2 minuter;)

Poliserna kommer ut och frågar vad vi gör, jag svarar att det ser ut som att vi byter däck. polisen (den kvinnliga) frågar "varför då?" jo för att det är vinter och man får inte köra utan vinterdäck! sedan kommer den obligatoriska frågan: Vems bil är det? varpå jag utbrister, "jag har inte en aning förmodligen är det clärras". Polisen som verkar vara väldigt insatt säger," är det Sebbes farsa?" (sebbe förekommer flitigt i polisens register och har precis överklagat en tingsrättsdom på 5år)
Ja, svarar jag. polisen fortsätter och frågar om jag bor kvar på Örnen, Men vänta tänker jag jag har ju inte identifierat mig och jag känner ju inte igen honom. Tydligen är jag en sån som man läser om i tidningen, "mannen är tidigare känd av polisen" Hur fan hamnade jag där!? jag som är en semiärlig person som inte vill så många illa?

Kontentan är iallafall att det går fortare för snuten att rycka ut på en misstänkt fälgstöld(kan hålla med om att det såg aningen suspekt ut, men det var 100% oskyldigt och lagligt) än en misstänkt hustrumisshandel. Ringer man in och säger att man blir utsatt för våld hinner rättsläkaren obducera en innan snuten har fått sina munkfeta fingrar ur röven och kommit till platsen.

nej nu ska jag lägga mig och läsa lite, det kommer en dag i morgon med:)

" Jag föddes människa - jag levde - clown - jag sålde mitt hjärta - jag dog fattig - "

kommer en Billy Ray Cyruslåt till:


Over and out// micke

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hemmafinalen..

Nu är det officiellt över... Före och efter -59kg Ett vemod blandat med lättnad fyller min kropp, när "lamporna" släcks och jag sakta glöms bort kommer ändå min resa att fortsätta. det finns massor av saker att jobba med, där tankemönster och nytt sätt att leva ligger i fokus, jag väger mig inte utan jag använder helst måttbandet, jag har vägt mig en gång sedan finalen spelades in men måttbandet är snällt mot mig. När finalerna skulle spelas in jag jag måttfullt laddad för detta och ville mest att det skulle vara över. Jag kände inte att jag hade nåt att fira, När jag såg Viktor Ibbe Johanna och de andra som ser "färdiga ut". Själv kände jag att : Varför ska jag fira något än? skulle jag komma in på slottet idag så skulle jag ändå vara 10-15 kg tyngre än vad Viktor hade för startvikt. Dagen blev ändå mycket bättre än jag kunnat föreställa mig, att få träffa deltagarna, gamla deltagare produktion och tränare var en fröjd, som att ta studenten igen,

feelgood:)

Japp, efter att jag hade somnat vid 7-tiden på lördagen så klev jag upp 12:20 mer trött än jag brukar vara med tanke på den tid jag sovit. Hade fått några sms och sedan ringde Jessica och ville ha skjuts senare på dagen till Birsta. Jag satte mig vid datorn och hade en MYCKET intressant konversation på msn, det slutade iallafall trevligt. vid 15-tiden ringde Jessica och var klar så jag masade mig in i duschen aningen trött fortfarande trots att lasse serverat ett delikat bryggt kaffe och en energidryck. hämtar i allafall det(självutnämnda) oskyldiga flickebarnet och beger oss till det aningen öde IKEA-området. Börjar med att gå in på själva IKEA, går upp för trapporna när hon utbrister "visst är det nere lamporna är va?" varpå jag svarade, så passande att vi gick upp först då! Nu är det inte frågan om att jag är lat eller så, men jag tyckte det var tämligen onödigt;) Handlingen gick i tjejmått över förväntan, och mätt i killmått en smärre katastrof;) men jag tunat in tjejtemp

Michael Willysson, död men lycklig!

Ryktet om min död är betydligt överdrivet... Så lyder ett citat av  Samuel Clemens mer känd som Mark Twain. Kunde vart skrivet igår....... Nyårsafton 2013 lovade jag att innan första januari 2015 skulle mitt konto på Facebook raderas, sagt och gjort den 31 december 2014 tog jag bort kontot. Denna bisarrt obetydliga detalj skulle normalt inte vara något att notera, men i dagens tekniskt utvecklade samhälle har behovet att veta vad grannen gör blivit viktigare än nånting annat. Var och en hemma kan ha bättre koll på grannar släkt och "vänner" än stasi hade i sina glansdagar, Bara genom att logga in på sitt facebook-konto.  Man behöver inte ens ta sig upp ur soffan för att gotta sig i andras misslyckanden, snegla avundsamt på jobbkompisens nybokade resa eller att för den delen okritiskt gilla bilder som uppvisar en sån perfektion att det blir overkligt. Förr behövde man i alla fall flytta sitt feta arsle ner på den lokala affären, fiket eller systembolaget för att